Hur ofta händer det? Att de börjar ösregna o åska en enda gång o sen försvinna? Är det inte lite märkligt?
Jag gör mitt bästa för att inte tänka på det. Det känns lite bättre då. Då jag inte tänker på de, o på dig. Just nu önska jag att jag aldrig fått veta. Först blev jag orolig för den som berättade. Orolig för honom o hans inblandning. O sen när jag insåg att det var du. Gud va lessamt. Just nu sitter jag med en känsla som inte går o beskrivas med ord.
- Även om man inte ses på år o dar, så kommer dom som berört ens hjärta alltid beröra en. I både gott o ont..